Sedan sade hon ‘för mig är det ett äventyr att ta på mig skorna och gå ut genom dörren’. Min mormor var alltså också en slags äventyrare.
Äventyr behöver inte handla om att det ska vara farligt eller ‘stolleprov’, det handlar mer om vad man har för inställning till det som händer.
Att vara äventyrare handlar inte heller om att ta risker och få adrenalinkickar, snarare handlar det om att undvika de risker som kan dyka upp, förbereda sig ordentligt, använda bra utrustning, hålla fokus, respektera naturen och vara på äventyr med människor som man kan lita på.
Att ge sig ut i naturen i sig är ju inte farligt, snarare helt naturligt. Men vi behöver respekt, kunskap och planering för att göra det på ett säkert sätt. På äventyr och expedition låter vi alltid säkerheten vara viktigare än själva målet.
Mitt mål med att bestiga mount Everest var inte att nå toppen, målet var att komma ner från berget. På så vis ökar vi säkerheten för övriga omkring oss också. Vi vill inte att någon annan ska riskera säkerheten för att behöva hjälpa oss i nöd.
Det är alltid okej att vända om. ”Better safe than sorry”, säger vi på klätterexpeditioner när vädret slår om eller någon mår dåligt. Jag har vänt tidigt från många bergstoppar, ”misslyckats” många gånger då jag bedömt risken som för hög.
Likaså undviker jag farliga situationer som bilförare. ”Att komma tryggt hem” är det viktigaste målet med både äventyr och bilresor.